matidah

Tåg från bastuträsk, mixkupé, hade hoppats på lite nya vänner, så blev det. En 55 årig gubbe med ölmage jeansjacka, cigg i högerfickan och snus i vänstra. Fördomarna haglade. En 50 årig man, forskarstuket, skägg, tystlåten. En dam i 65 års åldern, trevlig, ville uppfostra. så satt vi i kupén och hade en trevlig pratstund. öldrickaren sa att han hade blivit miljömedveten, han slängde inte ut soppåsen genom fönstret längre.
jag bytte tåg några gånger. jag hade en typ 30 kilos dragväska med kläder. en 30 kilos ryggsäck med bara mat och en ca 15 kilos bag på axeln plus min välkända "korvväska" som var proppad även denna resa. man kan alltså säga att jag hade en 75 kilos kamrat med mig. väl i karlstad mötte jag norskan för första gången, busschauffören:
Hej jag heter per om ni vill kalle mig vid navn. Jag kan ju ta de på engelska också. HEy my name is pear, its easy to say on english, pear. i oslo placerade jag mig på en bänk och satt där tills mina vänner hämtade mig. jag hamnade mitt i en emoträff. en hade blått hår en hade en svart ros i famnen en var 150 kilo tung (minst) och militärkläder. ca 20 emos runt om mig på en ensam bänk. väl framme i lägenheten trivdes jag bra. den är inte alls så dålig som dom säger. jag tog en löptur i vigelandsparken och det var fullt ös med folk där, rörelse överallt vilket man inte riktigt är van vid. idag har jag varit på arbetsintervju, dom ville veta om jag skulle stanna isåfall skulle jag få fast jobb direkt i ett år framöver. Jag var tvungen säga som det var och då kom vi fram till att dom skulle ringa in mig när jag behövdes. hela denna helg skulle jag nog få jobba! på vägen hem fick jag två nya kompisar mohammed 55 och vi säger ingabritt 55 också. dom sa att svenskar var ett underbart folk(ta åt er allihop) ingabritt hjälpte mig även med att hitta ett bra elljusspår där jag kan sprätta iväg. Norskar har hittils varit OTROLIGT trevliga! En till sak, när jag skulle ta t- banan hem (är ju lite ny i storstäder) så gick jag ner där tågen gick åt motsatt håll dit jag skulle. jag förstod som tur var detta, dock var jag för lat och hungrig för att gå upp igen så jag tänkte ähh jag åker åt fel håll (t-banan skulle ändå komma dit jag skulle, bara ta lite längre tid) jag täntke att kan ju vara kul att åka längre då får jag se stan! jag satte mig på t-banan och insåg snabbt att detta är ju en TUNNELBANA dvs den åker under jord. så svart var det utanför fönstret! en himla trevlig tur!



några heta bilder från en kväll hos linda, vi alla minns fortsättningen...