voces inocentes

Igår följde jag med mamma och pappa på latinamerikansk filmfestival som visade flera filmer i helgen, en av dom var voces inocentes.
När filmen var slut var det ingen som kunde prata, alla var totalt stumma, berörda av filmen. Med tårar på kinderna och rödsprängda ögon suckade alla och sa, vi har det bra i sverige. JO TACK det vill jag lova.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0